Dricker kaffe och tänker på tider som vart, minnen, känslor, platser.
Idag är bara en sån dag helt enkelt, en dag då jag vill minnas, vill tänka, vill vara ensam med mina minnen och mina tankar utan någon påverkan utav andra.
Jag finner inga minnen av lycka när jag går igenom tiden som varit. Jag har bara minnen av ett känslolöst komaliknande tillstånd utan komplikationer.
Tomma ord och tomma meningar bildar tomma konversationer som inte vill fastna i mitt sinne. Ord saknar betydelse för mig, jag är mätt på ord, jag är ute efter känslan, inte beskrivningen av den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar